Så knasigt det kan bli ibland!

Oj så trött och slut jag är efter denna vecka. Det har varit första veckan på min VFU (verksamhetsförlagd utbildning/ praktik). Det har varit roligt och spännande men alla nya intryck har gjort mig riktigt trött!

Jag har börjat 08.10 varje dag i Göteborg, vilket betyder att jag har klivit upp 05.00 för att hinna dit i tid. Jag har ännu inte lärt mig när jag måste gå och lägga mig på kvällarna för att bli helt utvilad när jag ska kliva upp på morgonen.

Efter en hel arbetsvecka somnade jag på soffan när jag kommit hem, med TV på i bakgrunden. Jag drömde att Martin Timell satt på samma tåg som mig och klev av i Falköping, precis som jag eftersom att jag bor här. Av okänd anledning hade han ett behov av att komma hem till oss, vilket han gjorde. Jag drömde att Martin Timell stod i mitt vardagsrum och jag tjöt av förtjusning av att han faktiskt var hemma hos mig! Jag drömde att vi råkade döda hans hamster och att han därför behövde sörja hamstern. Vi (jag och David) lät honom därför gå in i vårt sovrum för att stänga dörren om sig själv. Han blev så utmattad av sitt sörjande över hamstern, att han tog en tupplur på vår säng.

Jag gillar Martin Timell, jag har många barndomsminnen av honom på TV på programmet Äntligen hemma och att när det programmet visades så fick jag vara uppe lite längre på kvällarna. Jag har alltid tyckt att inredning och hemma-fix såsom att tapetsera, bygga och sy har varit spännande att lära mig om, vilket jag tycker även idag.

Varför drömde jag om Martin Timell?! Jo, ni förstår- när jag vaknade upp från min tupplur så sändes just programmet Äntligen Hemma på TV! Jag måste ha hört hans röst när jag sov och börjat drömma om honom. Är det inte tokigt hur vårt undermedvetna kan ha ett liv för sig själv?