Just nu är jag på min första praktik för utbildningen som jag går på. Jag börjar 08.10 de flesta dagarna vilket betyder att jag ställer klockan på 05.00 för att hinna snooza, göra iordning mig och hinna ta tåget i tid. Jag brukar alltid lyckas kliva upp men det är inte min favoritstund på dagen att kliva upp så tidigt. Man gör vad man måste helt enkelt.
I morse hade jag för ovanlighetens skull, inte några bekymmer med att kliva upp. Varför? Jag vaknade, innan klockan ringde, av en mardröm. Drömmen började med att jag var barnvakt och vi skulle åka till en mack och tanka en bil. När jag stod där och tankade föll plötsligt barnet, som jag var barnvakt åt, ihop på marken. Pojken började bli blå i ansiktet och jag förstod att han höll på att kvävas.
Pojken hade lekt med några badleksaker som fanns ute i en korg vid dörrarna och det visade sig senare att någon hade riggat dit plast för att kunna kidnappa barn. Tydligen var det känt i trakten att detta föregick och alla var rädda för kidnapparna. På grund av sina rädslor vågade ingen hjälpa mig att få liv i pojken. Jag blev räddare och räddare och försökte att göra allt i min makt för att rädda den stackars lilla pojken.
Efter, vad som kändes som en evighet, lyckades jag äntligen få ut plaststycket ur pojkens hals och han återfick medvetandet. Jag var fortfarande helt skärrad så vi beslöt oss för att åka hem igen.
Väl hemma så väntade ett kaos av barn och leksaker. Griniga miner som berodde på hunger och andra bråk som hade uppkommit från det låga blodsockret. Jag bad min bror Nicklas om hand kunde se till att barnen fick mat så att jag fick återhämta mig från den hemska upplevelsen jag nyss haft. Han ville inte lyssna på vad jag hade att sägs utan ignorerande mig och fortsatte med sitt.
Det enda jag kunde få tillagat i matväg var att bre några mackor. Nicklas var dock så fräck att han tog alla mackorna som jag hade gjort i ordning och då fick jag nog! Jag stormade ut ur huset och lämnade Nicklas efter mig för att ta hand om alla barnen. Jag behövde få lugn och ro.
Jag begav mig till badhuset i hopp om att lite träning skulle få mig att må bättre. Jag kom dit och anslöt mig till någon ny typ av gruppass som jag inte hade hört talas om tidigare- akupunktursim kallades det.
När passet startade var det helt olikt vad jag hade förväntat mig. Alla människor började sticka in nålar och ben från djur i ansiktet. Det kändes som att jag hade anslutit mig till en sekt med skumma ritualer. Hur skulle detta få mig lugn från dagens bravader?!
Jag vaknade med ett ryck och var glad över att drömmen äntligen var över! Klockan var nu ca 04.45 och det var snart dags att gå upp så jag vände mig om, kramade David och gick sedan upp ur sängen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar