Uppmuntran till mig själv i svåra tider

Meningen med livet är att vi ska utvecklas och bli mer lika Gud så att vi en dag kan komma tillbaka till honom. Jag tror att vi alla har motgångar, svårigheter och prövningar. Vissa dagar känns motgångarna lätta och andra så känns de tunga. Igår och idag är bara sådana där dagar som jag helst vill sova bort så att de ska passera fort, gör jag det så kommer jag dock inte att utvecklas som person.

Man kan likna vår mentala och andliga utveckling med kroppens muskler. För att bli vig och smidig så måste musklerna tänjas, som är obekvämt och kan smärta. Med en personlig tränare blir denna process lättare. Tränaren kan inte ta bort smärtan eller magiskt få övningen att ta slut, men hen kan motivera, uppmuntra, badda pannan från svett och ge tips till framgång. Kristus är vår personliga tränare för vår andliga -och psykiska utveckling. Vi måste göra en kraftansträngning. Han kan inte ta bort den smärta och den obekvämhet som vi går igenom för att utvecklas, men han kan göra den lättare genom motivation, uppmuntran, bli lyft genom en hjälpande hand och få tips genom Den Helige Andens maningar.

Jag har den personligheten att jag vill ha en klar och tydlig plan och ha stabilitet och ro i min tillvaro. När jag inte har det så blir jag lätt stressad, irriterad, ser i tunnelseende och blir lätt nedstämd. Förr stressade jag upp mig snabbt och nu är jag tålmodig en längre period. Jag har delvis utvecklat tro på att Himmelske Fader hjälper oss till en framgångsrik lösning men till slut blir jag otålig och orkar inte riktigt känna mjölksyra i mina andliga muskler. Jag vill att träningspasset ska ta slut så att jag får en stunds vila. Där är jag för tillfället i mitt liv.

Jag skriver detta blogginlägg för min skull. Som en påminnelse för mig själv att det är när mina andliga ben skakar av ansträngning, det är då jag utvecklas och blir mer lik min himmelske fader. Ta ett djupt andetag Emelie, se till dina välsignelser inte dina prövningar, sjung/se en upplyftande sång/film/tal, lita på Herren lite mer och lite längre- så ska du se att snart blir allt bättre. Minns Abrahams exempel. Han fick befallning att döda sin efterlängtade son, för att bevisa till sig själv och till Gud att han hade tro på Gud. Gud tillät inte offret att ske, och han kommer heller inte tillåta dig att gå under, han vill bara bevisa för dig själv och för honom att du litar till honom. Efter denna prövning kommer du att se tillbaka på denna händelse och tänka "det var ju inte så farligt" och nästa gång du ska träna så kommer du att kunna tänjas lite längre.