Emelie Renman: Freya har blivit 2 månader gammal!

Nu har vår go´bit blivit 2 månader gammal.

God natt!

Första 1,5 månaden var mysig. Freya vägrade dock att sova ensam. Hon ville ständigt vara i min famn, dag som natt. Att linda in henne till en burito fungerade inte. Att låta henne ligga på en fårfäll fungerade inte. Vi hade fått ett babyneste av moster Steffi, som hon tillverkat själv, som fungerade ganska bra att sova i... bara jag var nära(och efter att Freya somnat i min famn). David sov dock inte bra när hon sov i babynestet i vår säng, så han sov på soffan de första veckorna.

Från att gå från att helt själv "vara min egen" till att ständigt ha någon fastklistrad på sig tyckte jag var lite jobbigt. Det är givetvis mysigt att vara nära en nyfödd- men jag vill gärna även ha lite egentid. Det var så skönt, när David kunde hålla henne, och jag fick ha lite egentid att diska och städa. Nu förstår jag varför mödrar gillar att ha det diskat och fint hemma!

Men efter några veckor, när Freya tränade nacken genom att ligga på mage, så somnade hon. Hon sov så, själv, i 2 timmar! Efter den dagen föredrar hon att sova själv, bara det är på magen. Nu, istället för att önska egentid, så saknar jag henne när hon sover.

Vår dotter är en liten pratkvarn. Hon babblar och babblar mest hela tiden. David har lärt henne att säga "Bo" (hennes farfar heter Bo.). Nu försöker David att lära henne att säga "Mamma" men det är svårt! Hon sprattlar med hela kroppen och försöker verkligen att göra samma läten som David! Det är så gulligt och jag blir så lycklig av att se dem tillsammans! Enda gången Freya inte pratar är när det är något spännande att titta på eller när hon ska gå på dass, då är hon så koncentrerad att hon inte har tid att prata.

Första gången mamma Emelie fick Freya att skratta var när hon kittlade Freya, med sitt hår, i ansiktet.

Bus med gammelfarmor.

Pratar hemlisar med mormor.

Första besöket med morbror Nicklas.

Freya börjar omedelbart att skratta och prata med morbror Nicklas när hon får träffa honom. Kärt återbesök.

Se så stark jag är i nacken!

Just hanging.

Freyas välsignelse

4 generationer på mammas sida

Freya hade en ny och fin klänning som hon fått av farmor, en kofta som pappa David hade på sin välsignelse när han var liten, skor som mormor sytt av tyg från sin bröllopsklänning och ett guldhalsband hon fått från släkten på mamma Emelies sida.

Freya med hennes föräldrar och far-och mor föräldrar

Första biobesöket blev första 5-10 minuterna av Avengers 2. Hörselkåporna satt dock för tight att det blev för jobbigt att ha på sig dem- så vi gick hem.

Jag vet inte vem som gillar buset mest, Freya eller David?

Så här sitter vi mest hela dagarna när Freya är vaken. Freya sitter i mammas knä och mamma har fötterna vilandes på vardagsrumsbordet. Vi pratar, skrattar och myser. Ibland skickar vi en bild eller två till pappa. Åh, vad jag älskar denna lilla skrutten! Hon är ett litet bustroll.

Freyas första valborgsmässoafton. Efter 50 minuter med sång, musik och tal så trodde vi att det var dags att tända brasan (som var orsaken till varför vi var där), men då upptäckte vi att det inte var någon brasa på det stället!