lördag 8 december 2012

Nyårslöfte!

Jag surfade runt på internet ikväll hittade jag en jätte söt idé som jag tänker ta med mig till nästa år! Den är så bra att jag vill dela med mig av den till er också.

Jag är inte duktig på att skriva dagbok. Jag har nästan aldrig varit det. Men jag tycker om att kunna se tillbaka på erfarenheter jag haft och förnya mina minnen.

Idén är att man tar en tom glasburk. Den 1 januari börjar man att skriva ner små, bra, erfarenheter man haft på små lappar. Man samlar lapparna en efter en i burken. Den sista december tar man fram alla lapparna ur burken och läser vad man har varit med om det året!

Hur lätt är det inte att kladda ner något litet man varit med om?! I slutet av året skulle man kunna sammanställa allt på ett papper för att det ska bli lättare att kunna gå tillbaka senare i livet.

Jag tycker att denna idén verkar mindre krystad än att tvinga sig själv att skriva dagbok när man inte känner att man orkar lägga ner tiden som krävs..

tisdag 4 december 2012

min lilla mamma

Klicka här

Min mamma är en av mina allra bästa vänner. Min mamma är ett bra exempel för mig. Min mamma har alltid tid att tjäna andra och får alla att känna sig speciella och värdefulla. Min mamma har en sjukdom som gör att hon alltid har ont i kroppen, men hon klagar aldrig över det. Min mamma har en stark tro på vår himmelske fader och litar på honom. Hon har lärt mig många viktiga principer som att be, betala tionde, gå till kyrkan, hjälpa andra och att älska sin make. Hon har även dåliga egenskaper men det är alla de egenskaper som hon har som gör henne till den hon är, och det är den hon är som jag älskar.

Tack mamma för det exempel du är för mig. Tack för ditt osjälviska tjänande och ditt tålamod.


Underverk på jorden!

Underverk med hjälp av Guds prästadöme på jorden,

Klicka här: Filmklipp

När jag var 2 år gammal fick jag en allvarlig sjukdom. Läkarna förberedde mina föräldrar på det värsta. Jag hade hjärnhinningsinflamation. Det var totalt 7 barn det året med den sjukdomen och jag var den enda som överlevde. När läkarna sa till mina föräldrar att det inte fanns mer de kunde göra för mig, vände de sig med iver till vår himmelske fader för hjälp. Flera år tidigare hade min pappa tagit emot prästadömet från Gud genom värdiga män som hade den fullmakten. Han hade fortsatt att leva rättfärdigt. Nu kunde han ge sin lilla flicka den hjälpen som bara Herren kunde ge genom honom. Det tog lång tid innan jag blev helt återställd, men idag lever jag. Jag lever och jag är helt återställd. Jag vet att det är tack vara min himmelske fader och en värdig prästadömsbärare som jag lever idag.

Jag har en vän. När hon precis hade åkt ut på mission och hon var på missionärsskolan, så blev hennes pappa allvarligt sjuk. Utan någon förvarning hamnade han i koma. Han vaknade inte upp ur komat och hennes familj började att planera begravningen. De hade valt ut vilka sånger de skulle sjunga och vilka blommor de skulle smycka kistan med. kvällen innan de skulle dra ut slangarna på honom kom en prästadömsbärare förbi på sjukhuset för att ge honom en välsignelse. Jag kommer inte ihåg om det var samma kväll eller om det var morgonen därpå som han vaknade upp ur komat.


Prästadömet fungerar kära vänner. Det är ett underbart hjälpmedel som Gud har gett oss här på jorden. Jag är så glad för alla de männen som är värdiga för detta stora underbara ansvar. Vi kvinnor är så välsignade som alltid har möjligheten att be våra makar, besökslärare eller vänner om en välsignelse när vi behöver hjälp. Det enda vi behöver göra är att tro på Guds kraft. Alla som vill och tror på att man kan få hjälp av Gud har möjlighet att ta del av denna välsignelse. Man behöver inte vara medlem i kyrkan för att Gud ska hjälpa er. Han är allas våran fader och han älskar oss.