Ett helt halvt år har lilla Freya hunnit bliva. Mycket har hon hunnit med i sitt liv hittills. Jag tänkte sammanfatta lite vad hon hittills varit med om, visa lite goa bilder från senaste 2 månaderna och även berätta lite om hennes utveckling.
Freya föddes i Skaraborg och har, vid 4,5 månaders ålder, gjort sin första flytt i livet. Hon är härmed en stockholmare. Hon fick i samband med flytten även sitt första egna sovrum. Jag tror att både hon och jag sover bättre nu, då hon inte störs av Davids snarkningar eller när vi rör oss i sömnen och jag inte vaknar så fort hon gnyr till eller rör sig i sömnen.

Hon har badat pool och i havet för första gången.
Jag älskar att följa Freyas utveckling. Den senaste månaden känns det som att hon har utvecklats med raketfart! Hon börjar lära sig att sitta utan stöd, åtminstone i några sekunder. Hon äter gröt med katrinplommon varje kväll och får smaka olika maträtter. Sötpotatis var inte en hit enligt Freysan! Hon spottade och fräste och gjorde spyreflexer varje gång hon smakade på det. Efter ca 5-7 gånger med smaker av sötpotatis valde jag att ta ett litet uppehåll från den smaken och hon får för tillfället smaka på morot. Det smakar mycket bättre! När hon sitter där i matstolen och väntar på att maten ska bli färdig brukar hon leka med lite leksaker. Hon pratar koncentrerat och vickar fram och tillbaka på leksaken hon håller i handen. Rätt som det är så tappar hon grejen på golvet och då tittar hon över kanten på stolen och söker efter leksaken på golvet. När vi plockar upp saken igen så sprattlar hon glatt med fötterna och ler glatt.

Freya jollrar och pruttar ständigt med munnen. Jag tycker att hennes joller börjar låta mer och mer "vuxet", med längre "meningar", mer varierade läten och med mer kraft i rösten. När vi ändå är inne på ljud som kommer från munnen så kan jag stolt berätta att hon (av misstag) sagt MAMMA!! Jag kommer aldrig att glömma det tillfället. Hon låg på golvet och jag pratade om farmor, mormor, mamma, morfar, farfar och pappa och då sa hon det, med den ljuvligaste lilla stämma, som lät som en liten robot-MAMMA! Åååh lilla robot-freya!! Jag förstår varför man inte bör få barn för sent i livet. Jag höll ju på att få en hjärtattack av söt-chock! Mitt hjärta skulle brista, om jag hade hört det lilla robotlätet där mitt barn sa mamma för första gången i mitt liv, om jag var gammal.

Freya älskar att busa och hon är otroligt kittlig. Om man tittar busigt på henne-eller börjar göra vissa läten eller rörelser som hon känner igen från när man börjat kittla henne tidigare,så börjar hon genast att skratta(om hon är på bushumör). Hon VET att nu är det bus-dags! Bäst är det när pappa David busar med henne, det är alltid roligast. Igår filmade jag henne när jag lät busigt och hon skrattade. Efter jag filmat så visade jag henne filmen. Då skrattade hon åt sig själv när hon tittade på filmen! Hur gulligt är inte det?

Senaste veckorna har Freya vaknat ofta på natten. Jag tror att hon börjar drömma mer och vaknar av det. Vi har fått kliva upp mellan 4-8 gånger per natt senaste 2-3 veckorna. Det har varit jobbigt att sova sämre på natten då hon tidigare endast vaknat mellan 1-2 gånger per natt. Men jag är så glad att jag får vara Freyas mamma. Jag njuter varje dag av att få se hennes lilla personlighet växa fram mer och mer. Jag njuter av att kunna busa med henne närhelst jag önskar och tvinga åt mig gos även om hon oftast protesterar mot gos. Mitt hjärta värms av alla joller och pruttljud hon gör med tungan. Jag njuter av att se henne bli helt kladdig i hela ansiktet och enda in i öronen av gröt.
